Precis som i tidigare rapporter i denna serie har vi valt att mäta det västsvenska inflytandet på den nationella maktarenan genom att undersöka den västsvenska representationen i riksdagsutskott, regering, EU-parlament, partistyrelser och styrelser till myndigheter, råd och statliga bolag. Vi har koncentrerat oss på näringslivsrelevanta organ. I undersökningen definierar vi Västsverige som Västra Götalands län och Hallands län, och för att ha en klar och tydlig avgränsning på ”västsvensk representant” har vi utgått ifrån personernas folkbokföringsadress. Ganska exakt 20 procent av Sveriges befolkning bor i Västsverige1, ett till ytan relativt stort område med Göteborg som viktigaste ekonomiska motor. Västsverige står för ungefär 20 procent av landets BNP2. Även om det givetvis inte kan finnas någon matematisk proportionalitet mellan representation och den här typen av mätetal, är det åtminstone inte orimligt att eftersträva 20 procent västsvenskar i beslutsfattande, nationella positioner. Resultaten är insamlade under hösten 2011.
Förord
Tillväxten har en regional logik – det är regionen som utgör den plattform från vilken näringslivet når världsmarknaden. För att Västsverige ska vara en stark region måste makten därför i större utsträckning ligga i våra egna händer. Västsvenska Handelskammaren, som länge har arbetat med regionfrågan, förespråkar en modell som påminner om Ansvarskommitténs förslag, med färre och starkare regioner som ges större makt över tillväxtfrågor som infrastruktur och kompetensförsörjning.
Sverige är dock ett centraliserat land med huvudstaden som maktcentrum. Därför är det ytterst viktigt för regionen att Västsverige gör sin röst hörd genom en god representation i de organ där avgörande beslut fattas. Handelskammaren ser en stor risk i att en alltför låg västsvensk representation på den nationella maktarenan leder till en bristande kunskap om vilka frågor som är viktiga för Västsveriges tillväxt och utveckling. Med få västsvenskar i toppen av samhällsorganisationen minskar sannolikheten att det exempelvis görs en koppling mellan Västsveriges höga andel av rikets export och nödvändiga infrastruktursatsningar. En låg andel västsvenskar i maktställning på nationell nivå kan också innebära att beslutsunderlaget för näringslivsutvecklande satsningar i regionen blir bristfälligt. Om man till exempel inte ser hur diversifierat näringslivet är i Västsverige, missar man mycket av utvecklingsmöjligheterna regionen har. Tillväxtpotential som i slutändan gynnar hela landet.
I den här rapporten har vi undersökt hur den västsvenska representationen ser ut i riksdag och regering, EU-parlament och partistyrelser. Vi har också granskat vissa särskilt näringslivsrelevanta myndigheter, råd och statliga bolag. Årets rapport är den sjätte i Handelskammarens serie om det västsvenska inflytandet på den nationella maktarenan. Efter tio år är resultatet fortfarande en dyster läsning – Västsverige framstår alltjämt som en tyst del av Sverige. Vår styrelserepresentation ligger klart under de 20 procent som vi borde ha, sett till vår andel av rikets folkmängd och BNP. Det saknas västsvensk representation i många viktiga myndigheter och statliga bolag. Inte en enda av Sveriges statsråd bor i Västsverige och det ser generellt sett dåligt ut med västsvenskar i partitoppen till de olika politiska partierna. De västsvenska riksdagsledamöter vi har intervjuat om hur de arbetar med regionala tillväxtfrågor vittnar om en påfallande Stockholmsdominans. Förvisso har kunskap om Västsverige och uppmärksamheten för vår region ökat något i huvudstaden, men det beror främst på fordonskrisen. Det gäller att förvandla denna uppmärksamhet till ett positivt synsätt, som visar på regionens utvecklingsmöjligheter. Sedan flera år tillbaka har jag själv varit aktiv som styrelseledamot, först i den statliga myndigheten Mistra (stiftelsen för Miljöstrategisk forskning), numera i det statliga bolaget Svevia. Men vi västsvenskar behöver bli fler. Handelskammaren kommer att fortsätta vara en drivande aktör för att västsvenskar ska ta mer plats på den nationella maktarenan och i denna rapport presenterar vi ett konkret åtgärdspaket. Vi ser en stor potential för Västsverige och ansvaret för att vi når dit vi strävar, ligger främst hos oss själva.
Johan Trouvé
VD, Västsvenska Handelskammaren
Vi gör Västsverige starkare