Publicerat

Trafikverket har gjort en utredning om det framtida kapacitetsbehovet på väg och järnväg. Tidsperspektiven är långt - och jättelångt. Det längre perspektivet sträcker sig omfattar behov som sträcker sig till 2050. Handelskammaren har svarat på remissen.

Företagsklimatet i Mark tillhör inte landets bästa. I Svenskt Näringslivs ranking 2011 kom kommunen på plats 251 av 290. Om Mark placerar sig bättre 2012 får vi veta i april. En kommuns företagsklimat påverkas i stor utsträckning av dess tjänstemän. Syftet med den undersökning som Handelskammaren genomfört bland de kommunanställda tjänstemännen i Mark var därför att ta reda på deras attityder till företagande och företagsklimat. Enkäten skickades till samtliga tjänstemän som har direktkontakt med företagare eller som har en chefsbefattning inom kommunen. Av de 188 personer som hade möjlighet att delta i undersökningen svarade 85. Från det för näringslivet så viktiga byggoch miljökontoret inkom 22 svar, vilket innebär en svarsfrekvens på drygt 60 procent. Undersökningen är den första i sitt slag som Handelskammaren genomför. Några resultat att jämföra med finns därför inte. Sammanfattning Undersökningen gav flera intressanta besked. Handelskammaren vill särskilt lyfta fram följande tre: • Tjänstemännen i Mark inser att det är viktigt med ett bra företagsklimat och har en i grunden positiv syn på företagande. Resultatet är glädjande, det innebär att det finns goda förutsättningar för kommunen att lyckas i sitt arbete med att förbättra företagsklimatet. Handelskammaren anser att det vore direkt olämpligt att arbeta med näringslivsrelaterade frågor på kommunen utan att ha positiv grundsyn på företagande. • Många tjänstemän saknar insikt om att de själva påverkar företagsklimatet. De svarar att bemötandet påverkar företagsklimatet, och de möter regelbundet företagare via telefon, e-post eller rent fysiskt. Trots detta anser de sig inte kunna påverka företagsklimatet. Den ekvationen går inte ihop. En viktig uppgift för kommunledningen är därför att göra medarbetarna.

 Bilden av Västsverige är tydlig. Ber man svensken associera fritt är det ett ord som träder fram tydligare än alla andra. Västsverige är Göteborg. Göteborg utgör inte mindre än en tredjedel av samtliga ord som nämns i undersökningen – och är därmed nästan tre gånger mer frekvent än det näst vanligaste ordet. Det är 559 personer som förknippar Västsverige med regionens nav.Andra geografiska begrepp i tabell 1 som nämns ofta är Bohuslän, Halland, Smögen och Halmstad. Lägger man till begreppet Västkusten räknar vi in 267 noteringar för geografiska begrepp utöver Göteborg. Mer än hälften av alla ord på listan över begrepp som nämns 20 gånger eller fler, har därmed geografisk anknytning.Bland de ord som nämnts flest gånger1 går det att hitta gemensamma teman. Elva av orden har på ett eller annat sätt med Västsveriges närhet till havet att göra. Tillsammans får elva västkustsorienterade ord 585 noteringar, vilket till och med är fler än referenserna till Göteborg. Två andra grupper utgörs av mat och väder. Fisk, räkor, skaldjur och andra matorienterade ord nämns 182 gånger, och begreppen sol, regnigt och blåsigt dyker upp 107 gånger. Dessbättre visar det sig att det är fler som förknippar Västsverige med sol än med regn eller blåst.

Precis som i tidigare rapporter i denna serie har vi valt att mäta det västsvenska inflytandet på den nationella maktarenan genom att undersöka den västsvenska representationen i riksdagsutskott, regering, EU-parlament, partistyrelser och styrelser till myndigheter, råd och statliga bolag. Vi har koncentrerat oss på näringslivsrelevanta organ. I undersökningen definierar vi Västsverige som Västra Götalands län och Hallands län, och för att ha en klar och tydlig avgränsning på ”västsvensk representant” har vi utgått ifrån personernas folkbokföringsadress. Ganska exakt 20 procent av Sveriges befolkning bor i Västsverige1, ett till ytan relativt stort område med Göteborg som viktigaste ekonomiska motor. Västsverige står för ungefär 20 procent av landets BNP2. Även om det givetvis inte kan finnas någon matematisk proportionalitet mellan representation och den här typen av mätetal, är det åtminstone inte orimligt att eftersträva 20 procent västsvenskar i beslutsfattande, nationella positioner. Resultaten är insamlade under hösten 2011.

Remissvar – EU Kommissionens förslag om ändring av direktivet om svavelhalten i marina bränslen – KOM (2011) 439

Handelskammaren har identifierat 16 relationer som är cirka 10 mil eller kortare mellan Sveriges 20 största städer. 14 av dessa 16 har direktjärnväg medan två kräver byte och omväg. Av de 14 är Borås-Göteborg långsammast. Den är dessutom mycket långsammare än de övriga järnvägarna med direktförbindelse, den näst långsammaste har en genomsnittshastighet som är 29 procent högre. Snitthastigheten för de övriga 13 direktrelationerna är hela 59 procent högre. Av samtliga 16 är det endast Borås-Jönköping som är sämre men där saknas en direktjärnväg. Göteborg och Borås är Västsveriges två största städer och behöver integreras bättre med varandra för att skapa en mer attraktiv region. Handelskammaren anser att en utbyggnad av en ny järnväg behöver komma igång inom fem år.

Handelskammaren har svarat på den utredning om kapacitetsbrister i järnvägssystemet som Trafikverket har gjort. Handelskammaren är nöjt med mycket av det som utredaren Lena Erixon har föreslagit.

Handelskammaren svarar på Finansdepartementets promemoria om förändringar i utformningen av trängselskatt i Göteborg.

När Handelskammaren frågar nära 2000 västsvenska gymnasister om hur de ser på industrin tecknas en bild som är lika traditionell som den är negativ. Den riktiga bilden av industrin är dock så långt bort från rykande skorstenar och tråkiga fabriker man kan komma. En förändring av den negativa bild ungdomar har av industrin är nödvändig för att trygga dess framtida kompetensförsörjning. Ansvaret vilar både på beslutsfattare och media, men allra tyngst vilar det på näringslivet självt.

Tillsammans med handelskamrarna i Stockholm och Sydsverige, har Västsvenska Industri- och Handelskammaren skickat in ett remissvar på EU-kommissionens meddelande "På väg mot en inre marknadsakt".

Genom arbetsgrupperna Access to court och Alternativ tvistlösning har Handelskammaren svarat på Målutredningens betänkande Mål och medel, särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol.

Genom arbetsgrupperna Access to court och Alternativ tvistlösning har Handelskammaren svarat på Justitiedepartementets promemoria om Medling i privaträttsliga tvister.

Undersökningen visar de västsvenska gymnasieelevernas värderingar. En slutsats från rapporten är att årets gymnasister visar upp mer medkänsla än någonsin tidigare, antagligen på grund av den konjunkturnedgång som har påverkat Västsverige.

Mer än en fjärdedel av det svenska näringslivets forskning bedrivs i Västsverige. Göteborg är också landets logistiska centrum med Göteborgs Hamn i spetsen. Samtidigt produceras 25 procent av landets varuexport i Västsverige. Men på infrastrukturområdet ligger vi efter. Malmö vinner med 6-1 och Göteborg ligger minst 17 år efter.

Vilka svenska regioner har bäst möjligheter att möta den internationella konkurrensen? Vilka kommuner i Västsverige står sig starkast? Svaren finns i rapporten Svenska nav 2010 som bygger på en sammanställning av åtta olika parametrar.

Göteborgs kommun har ett stort antal kommunala bolag, och bedriver en avsevärd andel av sin verksamhet i bolagens regi. Detta minskar vitaliteten i regionen och riskerar att påverka kostnadseffektiviteten.

Kapital är ofta nödvändigt för att ett företag ska växa. Handelskammaren har därför frågat 200 av Västsveriges mest snabbväxande företag om hur tillgången på kapital påverkar deras möjligheter att växa idag. Vi har dessutom frågat varifrån de får pengarna och hur de används. Vi har även frågat företag som har som affärsidé att finansiera tillväxten av idéer och företag.

Västsveriges två största städer, Borås och Göteborg, tillhör idag inte samma arbetsmarknadsregion. Järnvägen mellan städerna är från 1896 och tågen är långsammare än bussarna. Potentialen för ökad integration mellan städerna är däremot stor. Vi tror att Västsveriges möjlighet att även fortsättningsvis utgöra ett tillväxtnav för landet delvis bygger på en ökad integration mellan arbetsmarknadsregionerna genom bättre infrastruktur. En utbyggnad av en modern järnväg mellan Göteborg och Borås är en viktig byggsten i detta arbete.

Om utdragna och komplicerade processer för tillståndsprövning av vindkraft och hur vi effektiviserar dem. Västsverige är landets näst största producent av vindkraftsel och potentialen att skapa ett livskraftigt kluster kring vindkraft är stor. Men utbyggnaden av vindkraft går alldeles för långsamt. Tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland har Handelskammaren därför granskat processerna för tillståndsprövning av vindkraft och tagit fram ett antal konkreta förslag på hur vi effektiviserar dem.

Vi tror att reversibla körfält kan vara en lösning för vissa av Göteborgs trängselproblem. Reversibla körfält innebär att man byter riktning på ett eller fler körfält beroende på trafikens riktning. Det innebär en markant förbättring av kapacitetsutnyttjandet i rusningstid och därmed ett effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur. Vi anser att även Göteborg bör arbeta med ny teknik och ligga i framkant av utvecklingen. Vi har låtit konsultfirman WSP titta på vilka sträckor i Göteborgsområdet som skulle vara mest lämpade för införande av reversibla körfält. De kom fram till följande sträckor: 1. Säröleden, Hovåsmotet-Brottkärrsmotet 2. Hisingsleden, Vädermotet - Assar Gabrielssons väg 3. Älvsborgsbron

Västsveriges kommuner måste bli bättre på att samarbeta om turismen. Att stödja turistnäringen är snarare en regional än en kommunal fråga. Rapporten bygger på intervjuer med västsvenska företagsledare som är verksamma inom olika delar av turistnäringen.

2009:1 En tyst del av Sverige 2009:2 Västsverige -  Skåne 0-5 2009:3 Klimatet och affärerna

2008:1 Västsverige på väg 2008:2 Göteborg vs Gothenburg 2008:3 Vem blir känd i Göteborg? 2008:4 Hur stort är västsverige? 2008:5 Svenska nav 2008 2008:6 Konsekvenserna av ökat utländskt ägande i det svenska näringslivet 2008:6 The consequenses of increased foreign ownership of Swedish business 2008:7 Fokus Attityd 2008 2008:8 Kriminaliteten mot det västsvenska näringslivet 2008:9 Små och medelstora företags situation under krisens 2008

2007:1 Making West Sweden a Better Location for International Companies 2007:2 Ett viktigt stråk för svenskt gods 2007:3 Sårbarhetsindex 2007:4 Tillväxt Göteborg 2007:5 Farliga förbindelser. Om sårbarheten i Göteborgs trafiksystem 2007:6 Fokus Attityd 2007

2006:1 Fokus Attityd Skolledare 2006:2 Värdeskapande persontransporter 2006:3 Har vi en industri i världsklass? 2006:4 Förtroendet för välfärdens leverantörer 2006:5 Bryr sig västsvenskar i riksdagen om Västsverige? 2006:6 En tyst del av Sverige 2006 2006:7 Fokus Attityd 2006 2006:8 Vägar till världen