2004-09-04 | Pressmeddelanden
De utmaningar som Saab Automobile står inför är inte bara avgränsade till fabriken i Trollhättan och de anställda som jobbar där. Utmaningarna är i lika hög grad relevanta för hela det svenska samhället.
I ett upprop till svenska folket formulerar Anders Källström, vd för Västsvenska Industri- och Handelskammaren, 19 punkter som utgör en plattform för att stärka det svenska näringslivet och dess möjlighet att generera välstånd.
De nitton punkterna är indelade i det som vi som medborgare kan göra, det som politiker kan göra och det som näringslivet kan göra:
Västvärlden (USA, Västeuropa och, så småningom, Japan) hävdade sig länge i världsekonomin genom sin höga kompetens. Övriga delar av världen fick konkurrera med sina låga kostnader. Numera kan allt fler delar av världen - i vissa fall t o m länder som vi för något eller några decennier betraktade som u-länder - erbjuda näringslivet hög kompetens. Dessutom är de fortfarande billigare eller t o m mycket billigare än oss.
De pengar som de tjänat på låglönejobb har bl a kunnat användas till att höja utbildningsnivån. Människorna i dessa länder är ofta väldigt motiverade att komma upp på den välfärdsnivå som vi i väst länge haft och gör sina dagliga prioriteringar utifrån detta. Därför ifrågasätter nu allt fler företag var deras olika verksamheter skall finnas och utvecklas för att de skall få så hög konkurrenskraft som möjligt.
De funktioner som nästan alltid flyttas först är den kostnadsintensiva produktionen. Denna måste finnas där det är lönsammast (alla intäkts- och kostnadsslag inräknade). I nästa steg flyttar produktionsutveckling som måste finnas nära produktionen.
I nästan alla branscher måste produktutvecklingen gå hand i hand med utvecklingen av produktionen. Därför kommer övrig utvecklingsverksamhet också att följa efter så snart den lokala kompetensutvecklingen gör sådana etableringar möjliga. Villkoren varierar över tid. Många företag kommer att etablera sig på ett sådant sätt att de lätt kan flytta vidare om detta skulle vara lönsamt. Underleverantörer av allt från komponenter till kunskapstjänster och service måste av samma skäl också flytta efter.
De problem som vi ser i Saabs fall gäller naturligtvis just nu Saab i synnerhet, men i lika hög grad det internationella näringslivet i allmänhet. Alla företag tvingas snarare förr än senare att göra de prioriteringar som GM Europa kommer att göra i vinter.
Från näringslivets sida sett vill vi i allmänhet inte hota. Vi vädjar istället om att det privata och offentliga samhället skall lyssna när vi försöker förklara hur världsekonomin fungerar och vad som måste göras. Ju förr vi får gehör, desto större är våra möjligheter.
Det mesta har sagts förut. Mycket har drunknat i det allmänna bruset och lämnats utan åtgärd. Tyvärr finns det en parallell till sommarens dramatiska rymningar. I juni hade varit politiskt omöjligt att föreslå rymningssäkra fängelser. I augusti var den som gjorde det en hjälte. Detta måste vi lära oss något av. Företeelser skall inte behöva haverera eller stå inför ett hotande haveri för att vi skall lyssna och vilja förstå.
Nu är det som jag ser det hög tid att fatta följande: Den enda faktorn som räknas i näringslivet är - i bästa fall - långsiktig lönsamhet och i sämsta fall kortsiktig lönsamhet. Vi kan bara vara dyrare än andra om vi ger våra företag motsvarande mycket högre intäkter. Förklaringen till dessa tuffa villkor är ytterst vi själva. Nästan ingen av oss är beredda att betala mer för en bil, ett klädesplagg, en möbel eller något annat bara för att den vi köper av skall kunna vara mindre effektiv än sina konkurrenter. Som konsumenter tycker vi i allmänhet inte synd om våra leverantörer bara för att de inte hänger med i utvecklingen - inte ens om leverantören är svensk.
Att vara bra handlar om
· volymer,
· effektivitet och
· kvalitet.
Det gäller att dels göra mycket totalt (så att dyra anläggningar beläggs), dels per tidsenhet (så att exempelvis lönekostnaderna kan betalas) och dels om att göra det bra (så att kunden vill köpa).
Våra företag tar i allmänhet sitt ansvar genom att ständigt
· utveckla nya och attraktivare produkter,
· investera i ny teknik,
· hitta nya organisationsstrukturer och arbetssätt,
· etablera sig på nya marknader,
· etc.
Ansvaret för att det också i fortsättningen ska gå bra för Sverige vilar på oss alla: medborgare och medarbetare, politiker och representanter för näringslivet.
Även om väldigt många visar ett väldigt stort engagemang, kan vi alla ta ett ännu större ansvar i stort och smått. Summan av alla små potentiella åtgärder är sannolikt väl så betydande som värdet av enskilda jättesatsningar.
Medborgare och medarbetare
1. Vi medborgare kan bli bättre på att ge våra politiker mandat att fatta för våra företag nödvändiga politiska beslut genom att öka våra insikter om ekonomi. Som väljare måste vi kräva en politik som leder till stärkt konkurrenskraft.
2. På våra respektive arbetsplatser kan vi ta, om inte hela, så i alla fall ett större ansvar för vår vidareutveckling. Det kan vi göra genom att uppdatera de kunskaper vi fick i skolan i form av regelbundna vidareutbildning, men också genom att vara engagerade i vad vi gör på jobbet.
3. Vi kan alla ta initiativ till att störningar på arbetstid som hindrar oss från att göra nytta minimeras. Exempelvis har vi alla ett ansvar för att icke produktiva möten, byråkrati och andra störningar byts mot produktiva aktiviteter.
4. Vi måste också bli flexiblare när det gäller arbetstid: när vi arbetar på dygnet, hur länge vi arbetar, när vi tar ut semestern, osv. Insatserna måste göras utifrån marknadens behov.
5. Individuella löner som utformas så att en del av lönen dessutom är rörlig kan i många fall ge incitament att medverka till lönsammare företag.
6. Vi kan alla verka för en bättre fungerande konkurrens så den mest effektiva också får uppdragen att producera. I en värld med allt hårdare konkurrens kan Sverige bara överleva genom konkurrenskraft, inte genom skydda ekonomisk verksamhet med olika former av konkurrensbegränsning.
7. Vi kan alla ta ett ansvar för att intressera våra ungdomar för de yrken och karriärer som ekonomin behöver för att fungera och utvecklas. Föräldrar och andra vuxna får se upp så att barn och ungdomar inte får en negativ bild av exempelvis industrin.
Politiker
1. Skolan måste bli bättre på att intressera ungdomen för de konkurrensutsatta branscherna och på att lägga en bra kompetensgrund för denna typ av karriärer.
2. Barnomsorgen och regler för föräldraledighet måste erbjuda arbetande småbarnsfamiljer största möjliga flexibilitet så att dessa anställda lättare kan parera utvecklingen i sina företag.
3. Skolans personal måste planera sina studiedagar så att föräldrarna inte behöver vara frånvarande från sina jobb.
4. Långsiktigt är forskningen viktig. Samarbetet mellan näringsliv och akademi måste effektiviseras avsevärt. Akademin måste erbjuda sina anställda incitament som underlättar ett sådant samarbete.
5. De c:a sex procent som är arbetslösa måste aktiveras i hushållsnära tjänster, barnens fritidsverksamhet, och på andra sätt så att de genom att avlasta arbetskraften också bidrar till att ekonomin fungerar.
6. En utveckling av infrastrukturen krävs av två skäl: Anställda måste komma till och från jobbet på ett effektivt sätt så att deras tid används till att producera och vila upp sig, inte till att färdas eller ännu värre sitta still i köer. Den behövs också för att arbetsmarknadsregionerna runt våra företag skall bli så stora som möjligt. Företag som planerar att utvecklas måste kunna lita på att de även i framtiden kan rekrytera den arbetskraft som de behöver för att växa. Detta ställer krav på kraftfull utbyggnad av infrastrukturen i de delar av Sverige där folk har jobb, och inte på satsningar i den dödsdömd glesbygd. Det är i allmänhet inte glesbygden som är Sveriges framtid.
7. Det föds för få i Sverige. Därför måste vi få kompetens från hela världen att vilja flytta hit. Det åstadkommer vi genom att göra våra högskolor internationellt konkurrenskraftiga och där bedriva undervisningen på engelska så att åtminstone en del av den internationella eliten av studenter vill studera här.
8. Våra företag måste, av samma skäl, få fri rätt att rekrytera arbetskraft i andra länder. Dessutom måste samhället i övrigt utformas så att Sverige kan erbjuda dem attraktivare villkor (alla aspekter som denna arbetskraft värderar) än vad konkurrerande regioner erbjuder.
9. Skatter och avgifter måste utformas så att de gynnar det svenska näringslivets konkurrenskraft och så att internationellt efterfrågad arbetskraft vill flytta hit.
10. Skolan och olika fritidsverksamheter måste minska trycket på föräldrar i konkurrensutsatta branscher och positioner i form av mindre instruktioner, krav på medverkan i skolråd, etc. Alla vill kunna kombinera rollen som bra förälder med rollen som lojal medarbetare. Därför måste skolan bidra till att föräldrarna hinner jobba och ha tid för sina barn.
Näringslivet
1. Också näringslivet måste bli bättre på att höja utbildningsnivån bland de anställda. Kompetensutveckling är ett konkurrensmedel. Det finns ett brett utbud av standardiserad vidareutbildning och goda möjligheter till specialutformad kompetensutveckling.
2. Företag kan också göra mycket för att underlätta övergången till ett mer flexibelt arbetsliv. Det kan till exempel handla om att tillhandahålla hjälp med barnpassning under toppar i produktionen. Ett annat sätt är genom att samarbeta med företag i närheten med ett organiserat utbyte av arbetskraft.