Johansson oroas inte av utländskt ägande

2014-02-24 | Nyhetsartiklar

Johansson oroas inte av utländskt ägande

Det är inget att grina över om svenskt näringsliv säljs till utlandet, enligt Leif Johansson som själv varit på köprundor över hela världen. – Det är värre om ingen vill investera här, säger AB Volvos förre koncernchef.

Åtskilliga gånger har han stått på presskonferenser och framför oroliga nyblivna medarbetare i andra länder och försökt förklara. Varför skulle det vara en fördel för nationella industriklenoder att bli uppköpta av ett stort utländskt företag?
Närmare bestämt ett svenskt. Ett från Göteborg.
– Jag har varit med och köpt USA:s näst största lastbilsföretag, Frankrikes största, Japans näst största och nu slutförs affären med Dongfeng i Kina under Olof Perssons ledning, säger Leif Johansson.

Intervjun görs bara några dagar innan Volkswagen lägger sitt uppmärksammade bud på Volvokonkurrenten Scania.
– På min tid i Electrolux köpte vi utländska vitvarutillverkare i hög takt. I Italien och i Tyskland och USA. Min trovärdighet skulle vara noll om jag påstod att det skulle vara så hemskt om det kom någon och köpte någonting i Göteborg. Jag skulle vara mer oroad om ingen var intresserad av att investera här.

Johansson ser mer mångfald i Göteborg
Leif Johansson är fortfarande den göteborgare som har mest inflytande i det svenska näringslivet på en global scen. Han är styrelsens ordförande både i Astra Zeneca och världsledande telekomföretaget Ericsson. Båda med viktiga utvecklingscentra i Göteborgsregionen.
Nu hyllar han Göteborgs traditioner av öppenhet mot omvärlden. Han höjer ett varnande finger för en lokal självgodhet som är mer destruktiv än charmig. Men mest av allt är han optimistisk.

– Med mitt perspektiv, att ha bott och verkat på så många ställen både i Sverige och utomlands, kan jag säga att Göteborg är en oerhört mycket mer attraktiv stad nu än när jag växte upp här. Nu är det en företagsstruktur som är präglad av mångfald. Med många unga bra företag och företagare. Det är en total felsyn att små och medelstora företag skulle skilja sig så mycket mot stora. Vi lever i symbios och fakturerar varandra.

Du har en positiv bild?
– Jag jämför med Stockholm, Venezia-Friuli-regionen i norra Italien och Nürnberg i Tyskland. Rika och innovativa regioner. Det är en positiv bild. Men det är viktigt att fylla begreppet ”absolutly world class”, med konkret innehåll.

Har Göteborg förstått vad det innebär?
– Nej, det finns ibland en självspäkande bild i Göteborg. Det är som att vi nog inte är så bra på någonting. Å andra sidan har vi någon form av självgodhet. ”Kom inte hit och kritisera och kom med en massa nya förslag, för allting är nog egentligen bra.” Det där har vi en hel del av i Göteborg. Det oroar mig.
–Det slår inte alls när man skall ut och presentera sig internationellt.

Var kommer det där ifrån?
– Jag tror att det håller på att bli bättre. Men du får nog leta tillbaka till gamla lutheranska förklaringsmodeller, Schartau och några till. Men det är ingen djupare analys.

Jag hör ibland folk utifrån säga att det är svårt att göra affärer i Göteborg. De ser täta nätverk där man helst gör business med varandra?
– Jag hör det någon gång också och blir djupt olycklig då. Jag tycker inte att det är riktigt sant. När jag hör det brukar jag försöka råda bot på det genom att se till att folk som kommer hit blir någorlunda väl mottagna direkt.

Hur då?
– Just nu håller vi på att försöka locka till oss en massa utländska forskare till Astra Zeneca i Mölndal. Jag träffade en holländsk familj som skulle flytta hem efter tre år. Så jag frågade dem hur vi kan vara en attraktiv stad för utlänningar. De sa att allt varit jättebra. De stortrivdes. Nu när de skulle åka hem var de bortbjudna varenda kväll. Men det hade varit bättre om de varit det de första tre veckorna i stället. Inte när de skall åka hem.

Det finns en del att jobba med mentalt, men hur är Göteborgsregionens konkurrenskraft i övrigt?
– Västsverige är ett centrum för fordonsteknologi som inte står efter vad som finns i München eller Detroit. På en lista över riktigt skarpa kluster hamnar Göteborg med direkt. Samma sak med kombinationen Astra Zeneca och Sahlgrenska sjukhuset, som är en av Europas i särklass största kliniska institutioner. Vi hamnar såpass mycket på kartan att när vi valde mellan ett antal sajter blev det Mölndal.
– Samma med Ericsson på Lindholmen. Det finns ingen anledning alls att se ledsen ut över Göteborgs industriella förmåga.

Har politikerna insett det?
– Det tror jag, men generellt har vi haft alltför vattentäta skott mellan näringsliv, akademi och politik. Delvis av integritetsskäl. Det gör oss lite unika i Sverige. Det finns djupare förståelse bland tyska politiker om hur viktigt industri och näringsliv är för landet.
– Vi har en del att göra för att försöka få större aktiva kontaktytor. Det goda med göteborgsandan. När det fungerar bra tittar folk utifrån på oss med avund. Men vi kan göra mycket mer.

Det finns avigsidor också?
– Här och där finns det lite av en beröringsskräck mellan det politiska systemet och näringslivet. Jag förstår varför den har uppstått och varför media går efter den så hårt. Men man skall tänka sig noga för innan man väldigt mycket separerar politik och näringsliv. Det är politiska förutsättningar som gör styr näringslivets investeringsbeslut. Man får inte bli så rädd att man låter bli att prata med varandra för att det är enklast.

Börjar vi närma oss en sådan risk?
– Generellt fungerar det bra. Men den risken finns. Vi börjar dessutom i ett läge när vi inte är riktigt nära varandra. Om jag jämför med Tyskland. Här blir vi tveksamma för att ens äta lunch hos varandra. För att det kan anses otillbörligt. Det är naturligt om svenska politiker träffar näringslivet då och då för att höra hur man uppfattar förutsättningarna.

Industri är ett begrepp som förknippas starkt med Göteborg. Finns det en komplikation i laddningen i begreppet industri?
– I allt väsentligt är det jättepositivt. Men vi inom industrin är ansvariga för vad det är för bild vi ger. Varje gång man pratar om industrin visar man någon som står och svetsar eller monterar lastbilar. Det är bra men ger inte hela bilden.
– Ta Ericsson som exempel, mer än 50 procent är rena tjänster och av den delen som gör fysiska produkter är mer än halva förädlingsvärdet mjukvara.

Med utländska ägare av västsvenska företag flyttas besluten till ett styrelserum på andra sidan jordklotet. Ligger det ingen risk i det?
– Det gör det ju. Huvudkontor är viktiga. Men den nackdelen uppvägs av att man kommer in i strukturer som är globalt konkurrenskraftiga. Vi är mer globala än något annat land i hela världen per capita, och behöver vara mer frihandlare än de flesta eftersom vi inte har någon hemmamarknad att skydda. Då blir vi beroende av världen runt omkring.
– Men det gör att vi även får konkurrens på allt vi gör här hemma i Sverige. Istället för att gråta över att ägaren inte har huvudkontor i Göteborg så får vi se möjligheterna i den nya strukturen.

Det där bygger på att det utvecklas nya saker i Sverige som någon är intresserad av att investera i, och då kan man undra över hur den återväxten ser ut?
– Det är mycket bättre än det någonsin har varit. I Sverige saknar vi det som tyskarna har, privatägda mellanstora företag med stark ställning. Det beror på att vi skattade bort allting i nästan 50 år. Därför är Kamprad där han är och Raussingfamiljen i London. Nu är vi nästan extrema åt andra hållet, med varken arvs- eller förmögenhetsskatt. Därför har vi en rejäl tillväxt av nya småföretag. Ge det några generationer så blir det bra.

Göteborg kommer inte särskilt bra ut i statistiken över nyföretagandet?
– Siffrorna visar ändå att Göteborg är mycket bättre än vi någonsin har varit. Men vi har inte samma utvecklingstakt som resten av landet. Det kan man fundera lite över.

Vilka andra utmaningar ser du?
– Vi behöver få till en infrastruktur som fungerar bra i tillväxtsammanhang. Jag tror på det här med att koppla ihop Västkusten med Oslo och Stockholm, men också ned mot Malmö och Köpenhamn. Skapa närhet till vår region i förhållande till andra stora regioner.

Ser du de visionerna?
– Jag skulle vilja se mer av det. Vi har hållit på väldigt länge med infrastrukturpaket, nu har vi en debatt igen, Men jag tror att lagt kort bör ligga. Inte för att det nödvändigtvis är den absolut mest perfekta lösningen. Men att rycka upp den nu tar en massa tid igen.

Du pratar ofta om en öppen stad. Menar du öppen för högt utbildade forskare och ingenjörer?
– Jag har jobbat hela mitt liv med att få människor av helt olika nationaliteter, religion, kön och utbildning att utvecklas tillsammans. Vi skall inte stereotypa människor istället för att se dem som individer. Jag är mycket för att en öppen stad är en attraktiv miljö att komma till. Då tänker jag inte bara på kvalificerade ingenjörer. Jag tänker på alla. Det har vi i Göteborg. Det blir mer kreativt och spännande med människor från olika håll.
 
Det förutsätter att det finns sysselsättning av många olika slag. Inte bara ingenjörer. Det är väl ett problem i Göteborg?
– Om man låser fast sig i det gamla och tror att det inte kommer något nytt. Det är mycket av debatten nu, att det bara skulle finnas ett visst antal jobb och varför skall folk som kommer utifrån till Sverige ta dem. Men det är inte så. Den här attraktiva miljön som jag beskriver producerar tillväxt och jobb. Mångfalden gör att det kommer en massa företag.

Men i så fall är det kanske något fel som gör att människor som kommit till Göteborg inte tillåts producera de här nya jobben själva?
– Absolut. Det är ovanan. Ju mer man ser av mångfald präglade grupper ju bättre  fungerar det.

Många storstäder har samma problematik med segregation?
– Så måste det inte vara. Det finns inga naturlagar som skapat det. I Europa handlar det om dålig tillväxt. Vi har inte haft en tillräcklig fart på nyskapande näringsliv, inte fyllt på ordentligt. När resurserna börjar bli snåla slåss man om dem. Den här tanken, att fördela det som redan finns snarare än att skapa nytt, leder ofta fel.

Text: KENNY GENBORG

| Dela
blog comments powered by Disqus
Debatten fortsätter

Under Handelskammardagen 2 april 2014 fortsätter debatten om Göteborg och Västsveriges framtid.

Hela listan

Här är listan över de personer som intervjuas för att ge sin bild av Göteborg:
» Leif Johansson, ordförande Ericsson och Astra Zeneca
» Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande LO
» Anneli Hulthén, kommunstyrelsens ordförande (S) Göteborg
» Jonas Ransgård, kommunstyrelsens vice ordförande (M) Göteborg
» Magdalena Anderssson, ekonomisk politisk talesperson (S)
» Per Båtelson, styrelseordförande Karolinska universitetssjukhuset
» Maria Gårdlund, vd Sweco Strategy
» Hasse Johansson, styrelseordförande Lindholmen Science Park
» Peter Hjörne, huvudägare Stampen Media Group
» Frida Boisen, chefredaktör GT
» Kristina Fahl, styrelseproffs och finansieringsrådgivare
» Agnes Backegård, delägare i kommunikations- och designbyrån Where is my pony
» Dalia Muhktar, forskare vid Lunds universitet
» Johannes Hulter, fd talesperson för Yimby Göteborg
» Jan-Olof Jacke, Sverigechef Astra Zeneca
» Malin Persson, vd Chalmers ägarstiftelse
» John Wigelius, ägare restaurang Dubbel Dubbel
» Johan Larsson, ägare Pustervik
» Jacob Wallenberg, styrelseordförande Investor

Tillkommer personer bland annat från det internationella Göteborg, forskare, studenter från universiteten samt företrädare för regeringen.